Barns uppväxtmiljö

Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. Barn behöver en trygg uppväxt och bra kontakt med sina föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna. Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.

Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling

Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.

Det gäller barn och unga som har utvecklats utan större problem i livet trots att riskfaktorer förekommit under deras uppväxt eller delar av uppväxten. En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för att visst utfall genom att fungera som buffert, eller som förändrar effekterna av att exponeras för en risk.

Risk- och skyddsfaktorer kan vara direkta eller indirekta.

Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.

De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.

Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.

Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.

Hemmiljön

Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet.

Direkta faktorer brukar vanligtvis befinna sig på individ- och familjenivå, och de indirekta oftast är yttre faktorer som rör närsamhälle och samhällsstruktur. Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.

Det finns också andra samband som kan ha betydelse.

Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.

Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna.

vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.

– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor.

Det var en helt ny modell för alla, menar Maria Engström.

Vid sex förutbestämda besök erbjuds föräldrarna fylla i ett formulär med frågor som har sin utgångspunkt i de fem riskfaktorerna.

– Som man frågar får man svar, konstaterar Eva Randell och lyfter vad en förälder uttryckte: ”Hade jag inte fått svara på dessa frågor, så hade jag aldrig berättat”.

Just det kan göra skillnad menar forskarna.

Risk- och skyddsfaktorer kan också vara föränderliga (dynamiska) eller statiska. Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:

• En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
• De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
• En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
• Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
• Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
• När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.

Läs mer