Lärarförbundet och lärarnas riksförbund går samman
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Lärarförbundet och lärarnas riksförbund går samman
Det finns helt enkelt inte en kultur inom förbundet av att säga nej till ledningens förslag. Det förefaller även den nya tidningen göra:
”Vi ska se till att öka trycket på makthavare på regerings- och kommunnivå för att driva förändring till lärarnas fördel, och samtidigt vara klassrumsnära i allt vårt innehåll”, säger redaktionschefen Jonas Fond i ett pressmeddelande om den nya tidningen.
Men Michael Jonsson menar att redaktionen är oberoende i förhållande till ägarna.
– Jag är ansvarig utgivare, ingen talar om för mig vad vi ska skriva, jag bestämmer vad tidningarna och de digitala kanalerna ska innehålla, vi låter inte ägaren se vårt innehåll före publicering, säger Michael Jonsson.
– Däremot har vi en bra relation med våra ägare, och vi skriver om frågor som berör vår målgrupp lärarna.
Var kommer de pengarna ifrån? Vi startar en ny tidning för studie- och yrkesvägledare, Vägledaren, och ökar vår digitala satsning, säger Michael Jonsson till Journalisten.
Kommer läsarna att känna igen sig i den nya tidningen?
– Vi fortsätter uppdraget att bevaka frågor som är viktiga för lärare och sätta press på politiker.
Båda produktionsbolagen ägs av Aller Media och delar adress på Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Det blir nya bolaget Ahead Publishing, dotterbolag till Aller Media, som tar över produktionen av den nya medlemstidningen Vi Lärare som ska gå ut till det förbundets 300 000 medlemmar.
Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Sveriges Lärare: 2023–
Bakgrunden till bildandet var delvis strategisk: lärarna behövde en starkare, gemensam röst i en förändrad skolvärld. Skillnaderna mellan förbundens medlemsgrupper hade minskat, frustrationen växte bland medlemmarna och behovet av tydlig facklig kraft samlade allt fler bakom en ny organisering.
Redan 1996 hade ett fördjupat samarbete mellan lärarorganisationerna inletts då Lärarnas Samverkansråd bildades.
Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Då, i slutet av 80-talet, tog förbunden helt olika ställning i frågan. Vilka är stötestenarna man måste passera på vägen? Tillsammans kunde förbunden uppträda som en part, till en början gentemot arbetsgivarorganisationerna på det offentliga området, men efterhand också på det privata.
Skillnaderna minskar
Processen bakom samgåendet inleddes 2021, då Lärarnas Riksförbund bjöd in Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund till samtal om en ny organisering.
I Lärarförbundet röstar kongresser generellt igenom förbundsstyrelsens förslag, medan Lärarnas Riksförbund har en tradition av att ifrågasätta dem. Tillhörighet till centralorganisation är en fråga för förbundsledning och inte gemene medlem.
Olika beslutskulturer
De steg som redan tagits mot ett bildande av ett nytt förbund visar tydligt hur olika de två facken fungerar, säger de som Arbetsvärlden talat med.
Två går i pension och deras tjänster ersätts inte.
– Budgeten blir ungefär lika stor som tidigare. Förutom att förskolläraryrket ligger väldigt långt från ämnesläraryrket, så har förskollärare fått oproportionerligt höga löneökningar under de senaste åren, menar man. Inom LR identifierar många sig starkt med sitt förbund, samma kultur finns inte inom LF, menar röster inom LR.
”Om en lärare vet att den är medlem i facket men inte i vilket förbund, då är den med i Lärarförbundet” säger en förtroendevald inom LR till Arbetsvärlden.
Känslan av svek lever kvar
Det är lätt att se hur Lärarförbundet har närmat sig Lärarnas Riksförbund i sakfrågor under de sista åren. Tidningen ska kännas mer modern.
Redaktionen kommer att fortsätta att ge ut tidningar nischade för de största yrkesgrupperna, i papper och digitalt: Förskolan, Fritidspedagogik, Grundskolläraren, Ämnesläraren (svenska mm), Ämnesläraren (matematik mm), Ämnesläraren (estet), Yrkesläraren, Specialpedagogik, Folkhögskolan, samt den nya tidningen Vägledaren som går ut till medlemmar som arbetar som studie- och yrkesvägledare.
Tidningen Lärarens oberoende i förhållande till ägaren har ifrågasatts eftersom man är ganska tydlig med att man går lärarnas ärenden.
Sveket är alltså minst lika viktigt som själva sakfrågan.
Det svek som talas om har i delar av Lärarnas Riksförbund också gått över i en känsla av att Lärarförbundet ibland har en storebrorsattityd. LR:s ordförande Åsa Fahlén har redan uttryckt att gruppuppdelningen i federationsmodellen skulle kunna förändras – inom Lärarnas Riksförbund är det många som ser ämneslärare som en enda grupp snarare än uppdelade i grundskola och gymnasium.
Det sista väger tungt i varför ett nytt förbund ska organiseras som en federation, annars skulle förskollärarna helt enkelt få för mycket makt.
Den stora frågan för Lärarförbundets medlemmar blir vad som händer med de rektorer som organiseras inom förbundet. Och vad kommer att hända nu?
Kommer de att tvångsöverflyttas till Skolledarna (som i utredningen föreslås ligga under samma paraply som det nya förbundet för lärare), ett förbund som de aktivt valt bort genom sitt medlemskap i Lärarförbundet?
Blir det färre lärare runt förhandlingsbordet nu?
Det har varit relativt tyst i debatten om vad som ska hända lokalt om två förbund nu blir till ett.
Utredaren vill gärna se en federativ modell och att organisationen ligger under Saco.